I stora delar av världen är utbildning fortfarande något som alla inte får. Många barn och unga har inte tillgång till bra skolor, lärare eller läromedel. Samtidigt växer behovet av utbildning, särskilt inom teknik och språk. Här har digitala lärplattformar börjat spela en allt viktigare roll – inte som en ersättning för skolan, utan som ett komplement och ibland ett alternativ där skolsystemet inte räcker till.
En lärplattform är i grunden en webbplats eller app där man kan ta del av utbildningsmaterial. Det kan handla om lektioner i matte, språk, historia eller programmering. Ofta finns videor, övningar, quiz och möjligheter att följa sin egen utveckling. Många plattformar är gratis eller mycket billiga, vilket gör dem tillgängliga även för människor i låginkomstländer.
Ett av de mest kända exemplen är Khan Academy, som erbjuder tusentals lektioner inom olika ämnen på flera språk. Plattformen används både av skolor och av elever som studerar på egen hand. Syftet är att alla ska kunna lära sig i sin egen takt, oavsett var man bor eller hur mycket pengar man har (Khan Academy, 2024).
En annan viktig aktör är MIT OpenCourseWare, som erbjuder universitetskurser helt gratis. Det är ett sätt för en av världens främsta tekniska högskolor att dela med sig av sin kunskap globalt (MIT, 2024).
LibreTexts är ytterligare ett exempel, särskilt inom naturvetenskap och teknik. Där finns tusentals öppna digitala läroböcker som kan användas fritt av både elever och lärare (LibreTexts, 2024).
För yngre elever finns plattformar som Curriki, där lärare från hela världen delar undervisningsmaterial. Innehållet granskas för att hålla god kvalitet, vilket är viktigt eftersom allt material inte är professionellt producerat.
Men även om tekniken finns, återstår flera hinder. Många saknar fortfarande internet, särskilt på landsbygden. Därför behövs lösningar som fungerar offline, till exempel eGranary Digital Library – ett slags digitalt bibliotek som fungerar utan uppkoppling (Wikipedia, 2024).
Språk är ett annat problem. Mycket utbildningsmaterial är på engelska, vilket kan vara ett hinder för barn i t.ex. Latinamerika, Afrika eller Asien. Därför arbetar UNESCO med att översätta och sprida utbildningsmaterial på lokala språk (UNESCO, 2023).
Lärplattformar löser inte alla problem i utbildningssystemet, men de har visat att det är möjligt att sprida kunskap snabbt, billigt och effektivt över hela världen. För att det ska fungera i praktiken krävs både teknik och pedagogik – och ett engagemang för att utbildning ska vara en rättighet, inte ett privilegium.