Det är nästan helt tyst. Bara ljud från vinden som susar förbi och tågen som gnisslar ekar på perrongen. Luften är kall mot huden. Himlen är kolsvart och inga stjärnor eller människor syns till. Från varje vrå känner man stanken av sopor, urin och alkohol.
Nedanför perrongen ser man alkisarna som står mot busken och gormar. Jag går förbi busken, upp i trappan, stannar till vid övergångsstället som sedan leder bort mot torget.
Vid övergångsstället kör bilarna normalt sett förbi varje sekund och det tar evigheter att komma över gatan. Nu är det öde. Bilarna som vanligtvis aldrig slutar köra upp till övergångsstället är nu spårlöst borta.
Borta vid torget så är det mörkt. Nästan ingenting syns till. Det enda som lyser upp torget är lyktstolparnas sken som kastas på den kritvita snön som ligger strax intill. Snön får atmosfären att lysas upp lite. Nu känns det inte lika kusligt.
Fåglarna kvittrar glatt bland hustaken och mellan träden. Duvor studsar runt på torget och pickar på pommes. Maten kommer från restaurangen Tullfritt som folk har spillt i mitten av torget. Ljudet från folk som mumlar hörs från restaurangernas uteplatser. Vinden känns frisk samtidigt som jag andas in den. Lukten från blommor på torget doftar starkt när de friska vindarna för med dofterna.
Nedanför torget ligger Värmdö gymnasium. Skolan ser ståtlig ut när de varma solstrålarna faller över den. Löven från träden fladdrar i vinden som blåser. Knopparna på träden är nära på att slå ut, sommaren är strax här. Elever rusar kors och tvärs över skolgården, in genom portarna och upp i trapphuset.
Nedanför torget ligger Värmdö gymnasium. Skolan ser ståtlig ut när de varma solstrålarna faller över den. Löven från träden fladdrar i vinden som blåser. Knopparna på träden är nära på att slå ut, sommaren är strax här. Elever rusar kors och tvärs över skolgården, in genom portarna och upp i trapphuset.