Mörkret för med sig oönskad förintelse
Mörkret smyger sig på och med sig släpar det in ett stormoväder. Åskan mullrar genom byn och regnet knattrar mot fönstrena. Vinden kyler och regnet väller ner. Inte en människa att se så långt ögat kan nå.
Ta en promenad om du törs men bli inte sur över blöta strumpor om du inte har kläder efter väder. Du går längst med gatan och märker hur gatlyktorna abrupt slocknar, plötsligt var det totalt mörker. Nu slår ångesten in, du hör ett ljud någonstans bakom dig. Du springer tillbaks åt det håll du kom ifrån. Plötsligt, ett starkt ljus och ett högt KABOOM! Blixten slår ner, men du är oskadd. För ett ögonblick låter det som att regnet håller på att avta men det är bara dina öron som bedrar. Plötsligt kommer ljuset tillbaka, så du går hem. “Äntligen hemma” tänker du med livet i behåll av någon mirakulös anledning.
“Lugnet efter stormen”
Solens glimmer medför en känsla av lugn och stillsamhet. Utomhus hör du fågelsång från trädkronorna. Den friska sommarbrisen svalkar och drar med sig en ljuv sjö doft. Runt omkring ser du grannar som sitter i sina trädgårdar och grillar.
Långt ut på sjön flyter segelbåtar med seglena sänkta. Folk badar längst med bryggan i det midje djupa vattnet.
I skogsbrynet ser man människor som plockar allt från svamp och bär till blommor.
Nu är klockan 19:00 och solen är på nedgång bakom molnen. Klockan slår 22:00 och nu går solen bakom horisonten men inte för länge för redan vi 03:00 börjar solen gå upp.