Föregångaren till Internet, ARPANET, skapades av USA:s militära forskningsanstalt Advanced Research Projects Agency, ARPA. I slutet av 1980-talet skapades HTML och HTTP, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor.
Under senare delen av 1990-talet ökade antalet Internetanvändare markant. Sedan den tiden har de flesta företag och många privatpersoner en egen webbplats (ibland kallat hemsida), och e-postadress.
Denna webbsida och de flesta andra är helt eller delvis skrivna i detta märkspråk. I de flesta webbläsare kan man se källkoden till webbsidan som visas genom att gå till "Visa" i huvudmenyn och sedan "Källa" eller "Källkod". Olika webbläsare tolkar HTML-kod på olika sätt och detta har varit ett problem gällande för världens webbutvecklare. En gemensam standard har vuxit fram genom World Wide Web Consortium(W3C). Genom att följa denna standard ökar chansen att webbsidan ser likadan ut i standardmedvetna webbläsare.
a, används för att skapa hyperlänkar
br, skapar en radbrytning
h1, h2, h3, h4, h5, h6, huvudrubrik och ner till sjätte nivån av underrubriker
img, infogar en bild
p, märker upp ett textstycke
strong och em, markerar olika sorters betoning på text
hr, skapar en horisontell linje
ol och ul, skapar en sorterad respektive osorterad lista
Cascading Style Sheets (på svenska stilmall) är ett språk som beskriver presentationsstilen för ett strukturerat dokument som till exempel typsnitt, textstorlek och färg. Tekniken är ett sätt att anpassa dokumentet med hänsyn t-ill datortyp, skärmupplösning, färgdjup och installerade typsnitt.
CSS - (Cascading Style Sheets) är stilmallar som vi använder för att ge design till webbsidor när det gäller färg, textutseende, bilder, länkar mm. En enda CSS-mall kan styra många olika webbsidor och det är då enkelt att ändra designen på alla sidor genom att ändra i en CSS-mall. CSS gör det möjligt att skapa vissa formateringar och effekter som inte fanns i HTML. En av fördelarna med CSS är att flera mallar kan användas och de har då olika prioritet inbördes så att en "huvudmall" med de övergripande formateringarna kan ersättas på en lägre nivå av en "lokal mall" som då gäller med högre prioritet före huvudmallen. All design/formatering bör ske i externa stilmallar. Man bör sträva mot att separera innehöll och struktur i sina webbsidor. Det gör att mängden kod i själva webbsidan minskar avsevärt och sidorna laddas snabbare i webbläsaren. Då samma stilmall används för flera webbsidor behöver inte webbläsaren lösa in stilmallen på nytt varje gång en ny webbsida anropas. CSS finns specificerat i olika "nivåer": CSS1 (1996) innehåller information om relativt enkel formatering som bakgrundsfärger, bakgrundsbilder, teckensnitt och justering av text. CSS2 går ett steg längre och ger möjlighet att formge hela dokument med positionerade rektangulära områden (boxar) som tidigare bara varit möjligt med tabeller (tables). CSS3 ger ökat stöd för att hitta element på webbsidan som matchar vissa mönster, fler färger.
©Skapat av Ertros 17/9-2025