Chockalocka

Chocka

full perrong

Locka

ny och tom sl-tunnelbana

Full perrong på morgonen

Det är måndag, klockan är sju på morgonen. Perrongen är som en myrstack av kryllande myror som går i korsande riktningar. Alla rusande kroppar sätter en stressad och energi i luften.

Det fasta spåret nedanför perrongen börjar långsamt skaka samtidigt som ett tyst gnällande sakta blir högre och högre. Längst bort på stationen mynnar sig en lysande och blå rostig platta som rör sig framåt med fart rakt mot mig.

Det hemska skriket av den gamla och slitna SL-tunnelbanan som glider in på perrongen skär sig genom öronen. En torr och kall vind dragen av tåget slår emot ögonen som blir torra och tårfyllda vilket tvingar ögonen att blunda tungt. Ögonlocken känns nu som gjorda av bly och ögonen som dränkta i citronsaft.

I svärmar börjar folk ställa sig runt dörrarna som ivriga små barn och utan vilja knuffas man med. Efter att de mötande stigit av fortsätter floden av folk in i vagnen och jag blir stående intryckt i väggen av man stor som en björn. Även fast att tågets skrik numera låter som gnäll kan inte öronen slappna av på grund av en tjutande bebis i en barnvagn någon meter ifrån. Luften känns tung och det är oändligt varmt i min stora vinterjacka. Varför valde jag att gå till skolan idag?

Sommartur på ny och tom tunnelbana

Sommarlovet har varat i någon vecka nu. Det känns som att det aldrig varit annat än sommar. Solen skiner varmt, himlen är tom av moln och vinden svalkar skönt på perrongen.

Sommarlovet har varat i någon vecka nu. Det känns som att det aldrig varit annat än sommar. Solen skiner varmt, himlen är tom av moln och vinden svalkar skönt på perrongen.

En vit och ny tunnelbana glider sakta och ljudlöst in på perrongen och gör ett kort puffande innan den helt stannar och dörrarna öppnas. Vagnarna lämnas helt tomma när alla de sista passagerarna stiger av. Jag sätter mig vid en fönsterplats och kollar ut på de blomstrande träden medans dörrarna stängs och tåget sätts i rörelse.

Inne i vagnen är det ännu svalare och luften från ventilationen blåser skönt. Lukten av de nya tåget blandat med luften doftar fräscht. De svaga dunkandet vaggar lugnande. Denna tur behöver aldrig ta slut.

David nyberg 2022-11-29