Isande otrygghet
Den isande vinden tränger in genom jackan. Aldrig har sommarens långa, varma bekymmer-
slösa dagar känts mer avlägsna. Ett kylande duggregn faller från himlen, som droppar från en trasig vattenkran. Omkring hastar alla stressat vidare, som i sina egna bubblor. Likt en matta över ön ligger Essingeledens betungande sus, ett sus som ständigt minner om vardagens stress.
Området på andra sidan vattnet minner om en krigszon. Ett till hälften rivet hus står helt öde och inte en kotte syns till. Den av utsläpp förpestade luften sticker i lungorna och doften av bilavgaser fyller näsan med obehag. En metallisk smak fyller munnen och en känsla av olust sprider sig från magen ut i kroppen. Det kanske är bäst att skynda vidare mot dagens alla bekymmer.
Morgonstund har guld i mund
Det är sen höst och himlen är klarblå. Ett fåtal moln glider fram över himlen likt en båt på sjön. Ut mot havet gungar vågorna rofyllt och ett stilla kluckande hörs när de möter stranden. Bakom dig ligger viken ännu spegelblank och lugnet bryts endast av dunket från tågen som passerar då och då. Pensionärer med hundar passerar, till synes opåverkade av det vackra som blottar sig framför dem.
Allt eftersom solen stiger på himlen tilltar ljuden, ett bankande hörs från någon som inför vintern pallar sin båt. Rösterna från skrattande barn ekar över vattnet. Staden håller på att vakna men ännu är det bara den tilltagande vinden som skvallrar om det som komma skall.
Du känner värmen mot ditt ansikte, det börjar bli dags att knäppa upp jackan. Om några minuter är det dags att gå, vidare mot dagens måsten men än är lugnet kvar. Det har lagt sig som en värmande filt över dig, en filt som kommer värma hela dagen.
