Jag heter Alrik Muñoz och var på Trafikverket Mälarbanans kontor i Solna på praktik i två dagar i november 2018. På den här webbsidan finns en podcast om min upplevelse av den arbetsplatsen. Jag är 17 år och går just nu årskurs två på teknikprogrammet på Värmdö Gymnasium.
icons made by Egor Rumyantsev from www.flaticon.com
Stegen ekar i trapphuset och jag tänker på hur jag ska hälsa på receptionisten. Hur kommer kontoret att se ut? Vet de att jag kommer? Vad ska jag ens göra här i åtta långa, långa timmar? På den andra våningen ser jag dörren: Trafikverket Projekt Mälarbanan.
Kontoret är modernt, ljust och framför allt stort. Jag får skriva in mig som gäst och hänga av min jacka och väska. Jag får reda på att handledaren Sara inte är på kontoret och får istället Per som får ansvara för vad jag ska göra.
Jag heter Alrik, och det här är berättelsen om mina två praktikdagar på Trafikverkets Projekt Mälarbanan i Solna.
-----------
Men vad gör man då på det här kontoret?
Jo, man planerar och leder utbyggnaden av Mälarbanan, i ett projekt som så kreativt har döpts till Projekt Mälarbanan. Mälarbanan är en befintlig järnväg från Stockholm ända till Örebro - och Projekt Mälarbanan är då en utbyggnad av delen närmast Stockholm, från Huvudsta till Kallhäll, från 2 spår till 4, samt en nedsänkning av spåren genom Sundbyberg.
I det moderna kontoret sitter ett hundratal personer framför sina datorer med några på väg till och från möten och telefonsamtal. Här sitter till exempel de som ansvarar för byggets miljöpåverkan: hur många grodor påverkas av den här tunneln? Påverkar järnvägskorsningarna där och där hasselsnokarnas överlevnadsmöjligheter? - Ungefär... En hel del jurister jobbar här också, kommungränser, markanvändning, bullerregler - ja, allt möjligt behöver ju utredas och utvärderas flera gånger om innan det får grönt ljus.
Det första jag fick göra var att se och prova på att navigera i 3D-modeller av nya stationer. -- Det var intressant, speciellt för att dessa modeller var så kallade BIM-modeller - som betyder att de innehåller väldigt mycket information om alla delar i modellen, t.ex. material, ytor, ljus, hållbarhet, och många fler egenskaper... Och med allt detta kan man sen göra olika beräkningar med informationen om det behövs, t.ex. för att uppskatta kostnaden för bygget. Jag har gjort 3D-modeller innan men aldrig något så avancerat som dessa modeller, och med så mycket detaljer och extra-information.
Efter det fick jag följa med Per på ett slags uppdaterings-möte med hans närmaste medarbetare och efter det, ytterligare ett möte, där ett delprojekt hade lite frågor om hur krav och bestämmelser skulle hanteras. För det är just det Per jobbar med, kravhantering! Han jobbar som kravspecialist. För att reda ut vad det egentligen betyder så fick jag ställa några frågor till honom om hans roll.
Jag frågade hur länge han har jobbat som kravspecialist och hur han blev det. Det visade sig att han faktiskt har jobbat med krav i hela tio år! Det började när han jobbade som projektledare på Atlas Copco och ända sedan dess har han arbetat med krav i olika projekt. 2017 började han på projekt Mälarbanan. Vad är då syftet med att ha en kravspecialist? Varför behövs det en specialist för det? Jo, han svarade att det behövs så att slutprodukten matchar med det som beställdes från början. Företag och kommuner har varit dåliga på sådant förut, vilket såklart har gjort att byggena har blivit mycket dyrare än planerat.
Den andra dagen på kontoret fick jag också följa med på möten, som vid det här laget kändes oändligt långa och rätt ointressanta. Jag tar ändå med mig en viss erfarenhet av hur arbetslivet kan se ut, på riktigt. Hur en dag är uppbyggt med möten och arbetsuppgifter, tider att passa och eget ansvar. Det tror jag är viktigt att ha upplevt innan man står där själv i framtiden.
-----------
Det var allt om min praktik på Trafikverkets projekt Mälarbanan. Tack för att ni har lyssnat!