Internet betyder ntverk av ntverk Internet r vrldens strsta datorntverk och ett system fr enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web (dvs webbsidor), e-post och fildelning r populra anvndningsomrden fr Internet.
Fregngaren till Internet, ARPANET, skapades av USA:s militra forskningsanstalt Advanced Research Projects Agency, ARPA. Syftet med ARPANET var att experimentera med tekniker fr datant, bland annat hantering av avbrott och mjlighet att kringg utslagna ntverksnoder. Det r troligtvis detta som har gett upphov till myten att Internet skapades fr att klara ett krnvapenangrepp.I slutet av 1980-talet skapades HTML och HTTP, standarderna fr att beskriva och verfra webbsidor.
Under senare delen av 1990-talet kade antalet Internetanvndare markant. Sedan den tiden har de flesta fretag och mnga privatpersoner en egen webbplats med webbsidor(hemsidor), och e-postadress.
World Wide Web (engelska vrldsomspnnande nt), www, webben eller ntet r ett hypertextsystem som anvnds p Internet. ven om det tekniskt sett bara r ett av mnga anvndningsomrden fr Internet, r WWW:s genomslag s totalt att "Internet" och "WWW" ofta anvnds synonymt. Webben kombinerar en stor mngd avancerade tekniker till ngot som nrmast r trivialt enkelt att anvnda. World Wide Web anvnds med en webblsare som klientprogram.
P 1990-talet dominerade Netscape, men nr Microsoft utvecklade sin webblsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den ver den strre delen av webblsarmarknaden och utvecklades drfr snabbt till den mest anvnda. P 2000-talet blev andra alternativ populra, som Firefox och Opera. Inom Mac-familjen anvnds frmst lsaren Safari.
WWW kommer ifrn ett projekt p CERN. Dess uppfinnare r engelsmannen Tim Berners-Lee, som skapade World Wide Web r 1989. Den frsta webbplatsen skapades den 6 augusti 1991. Den frsta grafiska webblsaren var Mosaic.
Hypertext Transfer Protocol r det kommunikationsprotokoll som anvnds fr att verfra webbsidor p informationsntverket WWW, World Wide Web p Internet. Det ursprungliga syftet med HTTP var att tillhandahlla en metod fr att verfra HTML-sidor frn webbservrar till webklienter.
Hyper Text Markup Language r ett format dr dokumentets struktur och logik bestms av skaparen, medan lsaren styr hur texten kommer att presenteras. Numera r det dock vanligt att skaparen sjlv styr presentationen av dokumentet med s kallade stilmallar, CSS. Tillgg programmerade i skriptsprk (exempelvis JavaScript) anvnds ibland fr att skapa dynamiska och interaktiva webbplatser.
Denna webbsida och de flesta andra r helt eller delvis skrivna i detta mrksprk. I de flesta webblsare kan man se kllkoden till webbsidan som visas genom att g till "Visa" i huvudmenyn och sedan "Klla" eller "Kllkod". Olika webblsare tolkar HTML-kod p olika stt och detta har varit ett problem gllande fr vrldens webbutvecklare. En gemensam standard har vuxit fram genom World Wide Web Consortium(W3C). Genom att flja denna standard kar chansen att webbsidan ser likadan ut i standardmedvetna webblsare.
a, anvnds fr att skapa hyperlnkar
br, skapar en radbrytning
h1, h2, h3, h4, h5, h6, huvudrubrik och ner till sjtte nivn av underrubriker
img, infogar en bild
p, mrker upp ett textstycke
strong och em, markerar olika sorters betoning p text
hr, skapar en horisontell linje
ol och ul, skapar en sorterad respektive osorterad lista
(Extensible HyperText Markup Language) r ett mrksprk och en vidareutveckling av HTML. Skillnaderna mellan HTML och XHTML 1.0 syftar till strsta del att skapa XML-kompatibilitet. Detta krver att dokumentet ska vara vlformaterat. Med detta menas bland annat att alla element alltid mste stngas och inte fr nstlas s att de verlappar varandra. ven tomma elementtyper mste stngas. Alla taggar- och attributnamn skrivs med gemener. Attributnamn mste dessutom inneslutas inom citationstecken och fr inte frkortas.
Frsta varianten av HTML, 1992
HTML 2.0 1995
HTML 3.2 1996
HTML 4.0 1997
HTML 4.01 1998
XHTML 1.0 2000 (XHTML 1.0 Strict, Transitional, Frameset)
XHTML 1.1 2001 (ungefr som XHTML 1.0 Strict)
XHTML 2.0 (ett frslag framlagt 2006)
XHTML 1.0 Strict : ren vlstrukturerad kod, inga taggar som styr layout, stilmallar styr all layout
XHTML 1.0 Transitional: de flesta som skapar webbsidor fr den vanliga anvndare kommer nog anvnda denna variant, man utnyttjar styrkan med xhtml och stilmallar men det finns utrymme fr att skapa vissa justeringar direkt i koden
XHTML 1.0 Frameset : som Transitional men mste anvndas nr man vill skapa ramar(frames) i ett och samma fnster
och sen utkar vi start-htmltaggen <html> till <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml">
Det tillkommer ven en rad som stller vilken teckentyp som ska anvndas. Den lgger sig frst innanfr <head>-taggen.
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" />
D ser startkoden fr ett XHTML 1.0-dokumentet ut p fljande stt:
<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-transitional.dtd">Cascading Style Sheets (p svenska stilmall) r ett sprk som beskriver presentationsstilen fr ett strukturerat dokument som till exempel typsnitt, textstorlek och frg. Tekniken r ett stt att anpassa dokumentet med hnsyn till datortyp, skrmupplsning, frgdjup och installerade typsnitt.
CSS finns specificerat i olika "niver":
CSS1 (1996) innehller information om relativt enkel formatering som bakgrundsfrger, bakgrundsbilder, teckensnitt och justering av text.
CSS2 (1998) gr ett steg lngre och ger mjlighet att formge hela dokument med positionerade rektangulra omrden (boxar) som tidigare bara varit mjligt med tabeller (tables).
w3schools
alla taggar
webdesignskolan p Internet
webdesignskolan (skolans fullicens, logga in med FC-anvndarnamn och lsenord)
lista p frgnamn
lista p specialtecken