Chocka och Locka

Chocka Locka
Den hemska minuten
Det är en dunkel och kylig sen höstkväll i oktober. Skräckfilmen på biografen är nu avslutad och mina två vänner från stan har nära hem men jag har en lång resa framför mig. Musiken i lurarna bryts kvickt och mobilen dör. Nitton minuter är det första jag möts av när kommer fram till stationen. Nu måste jag ta mig igenom den fruktade gränden för att komma till perongen. Nu möts jag av en piskande pisslukt från alla håll och kanter och en svidande rök från fimparna som täcker grändens gränsyta. Inget vidare första intryck och min inre känsla blir bara allt mer obehaglig. Min kaxighet om att allt läskigt man ser på film aldrig kommer att hända en själv bryts nu snabbt ner och jag blir nu lika vek och vettskrämd som ett rådjur under jaktsäsong. Som ni säkert förstår så är synen heller inte speciellt vacker, snarare motbjudande. Det ser ut som ett hak för gangstrar, pedofiler och narkomaner. Mina tankar tog nu slut och hörseln kopplas in och den skrämande tystnaden gör mig sinnessjuk. Jag letar hastigt efter ljud tills jag hör de tunga plaskande dropparna. Gårdagens spöregn har fastnat på de rostiga föråldrade rännorna och droppar drastiskt ner i ett läskigt jämnt tempo. Det grova tunga dammet ligger i luften och gör mig aldeles hes och snustorr i halsen. Jag är nu framme vid slutet av den långa mörka gången och tittar ut mot den elektroniska tidtavlan där det står arton minuter. Skönt bara arton helveten kvar.
Den ultimata kvällen
"Shit vad kul det ska bli", tänker jag när jag kliver av tunnelbanan i Gullmarsplan. Det är en ljus och var sommareftermiddag och solen steker lahon hårt mot min solbrända hud. Blir det bättre än en trevlig bowling kväll med boysen. Där står dem på gröna nyklippta gräset utanför dem nyrenoverade entren. Vi går gemensamt in till receptionen framför bowlingbanorna och det första jag möts av är en underbar lukt. Den ljuvliga doften från köket träffar min näsa och jag andas långsamt in, då dofterna ger mig en ljup och lugnande känsla. ljuvliga marinader, krispiga pommer och fräscha grytor på långkock träffar mig somtidigt och det kändes som jag var VIP gäst på nobelmiddagen. Jag går nu in till de glansiga banorna och det slår mig direkt hur trevlig stämning det är. Jag får känslan av gemenskap och bra umgänge samtidigt som glädjen och förhoppningarna byggs upp mer och mer. Jag ser mig omkring och banorna rent av lyser av ny polering och allt är så frächt med denna luftiga nybyggda bowlinghall. Färgerna ger även liv i hallen med de olika kloten, inredningen och de massiva underhållande dekalerna. Skramlet och kämpandet från köket, småpratet från alla soffgrupper och dunkarna när kloten träffar käglorna slår mig samtidigt och jag tycker att hela hallen bara lyser av gemenskap. Den svala och andningsvänliga luften gör mig pigg och allt jag kan tänka på är vilken toppenkväll det här kommer att bli.